Fiskare, båtbyggare och sjömän.

Majoriteten av min morfars farsida härstammar från öarna i den blekingska skärgården och bär på en lång tradition av att vara fiskare, båtbyggare och sjömän.

Det tidigaste anparet jag känner till i den här delen av mitt släktträd är mina morfars farfars morfars farfars farfars fars föräldrar, fiskaren Matts och hans hustru Metta som levde på Joggesö under mitten av 1600-talet och framåt.

Den 23 februari 1675 kan man läsa i Bräkne härads dombok att:

”Befallningsman Blasius König kärar Mats på Joggesö angående hans otillbörliga förhållande. Metta Mats på Joggesö vittnar att hon har klagat för prästen herr Mats i Hällaryd och för befallningsman Blasius König att hennes man har varit slem och hatfull emot henne, mannen har idkat hugg och slag. Metta anhåller om skillnad i äktenskapet. Mats son Gunnar berättar att Mats inte har varit hemma sedan torsdagen efter 12:e dag jul. Ingen vet var han är. Mats sa att han skulle dra bort och böta garn. Metta anmanas att säga sanningen. Domaren kräver att herr Mats och befallningsman Blasius König skall ange klagomålen. Befallningsman Blasius König vill höra Mats söner. Sönerna Gunnar Matsson och Tore Matsson vittnar att de aldrig har hört Mats tala smädliga ord mot Gud eller världslig överhet. Bengta Matsdotter vittnar lika som sina bröder.”

Matts och Mettas son Gunnar och hans hustru Beata fick i sin tur åtminstone 3 söner varav en av dessa var min morfars farfars morfars farfars farfar Lars Gunnarsson (1657-1704), Lars fick tillsammans med sin första hustru, min anmoder Sissa Nilsdotter (1662-1692) åtminstone två söner vars ättlingar skulle bli dem som befolkade Joggesö framöver, Matts och Ola.

Ola Larsson (1686-1736) gifte sig 1705 med min anmoder Inga Månsdotter (1685-1762) och makarna fick tillsammans åtminstone 12 barn men bara 4 av dessa levde till vuxen ålder och av dem var det bara min anfader Matts som blev äldre än 35 år.

Min morfars farfars morfars farfar, fiskarbonden Matts Olsson (1719-1782) eller Masse som han också kallades är även min morfars farfars farfars mormors far, då jag härstammar från ett barn av varje kull som han fick i sina två giften.

Min morfars farfars morfars far Nils Mattsson som var son i Masses andra gifte med Inga Torstensdotter (1728-1767) vars son, min morfars farfars morfar, Nils Nilsson (1808-1845) fick en dotter, min morfars farfars mor, Carolina Nilsdotter (1837-1913) som gifte sig med sin tremännings son, min morfars farfars far, Ola Mattisson (1829-1914) vars far Mattis Olsson (1800-1857) Carolinas tremänning och min morfars farfars farfar, var son till Inga Börjesdotter (1769-1843) och sonson till min morfars farfars farfars mormor, Sissa Mattsdotter (1738-1781) som var dotter till Masse i hans första gifte med Inga Persdotter (1714-1755).

Joggesö ligger i Karlshamns skärgård ungefär 4 km från Matvik, ön är uppmätt till 850 meter lång och 450 meter bred och är känd för sin långa båtbyggartradition som förutom fisket var vad folk som levde här försörjde sig på i huvudsak men som nämndes var Masse fiskebonde, han försörjde sig alltså inte bara på fisket utan även ett mindre jordbruk på sånt som gick att odla ute på öarna, vad jag vet mest råg och rovor och det var vanligt att fiskarbönderna höll sig med grisar för fläskets skull.

Masse gifte sig första gången 1737, 18 år gammal, med den 5 år äldre Inga Persdotter. Under äktenskapets följande 18 år fick makarna åtminstone 8 barn tillsammans, varav 6 levde till vuxen ålder, men åldern var inte särskilt hög för döttrarna som blev mellan 32-44 år, sönerna blev även med vår tids mått, gamla.

Inga avled 40 år gammal av håll och stygn, vad vi numera kallar lunginflammation.

Masse gifte om sig 1756 med Inga Torstensdotter och makarna fick 5 söner tillsammans, varav 4 levde till vuxen ålder.

Inga blev bara 38 år innan hon avled vid förlossningen av sitt femte barn i juni 1767.

Masse blev 62 år gammal innan han avled av håll och stygn i februari 1782.

Masses son Nils var fiskare på Joggesö, han gifte sig 1785 med min anmoder Karna Persdotter (1766-1832) och fick 8 barn tillsammans med henne, han avled endast 49 år gammal av lungsot.

Den yngste sonen Nils, min morfars farfars morfar, gifte sig 1837 med en fiskaränka från Karlshamn, min anmoder Susanna Holmström, och flyttade till Sternö. Och med det flyttade min linje till fastlandet kan man säga, även om Sternö åtminstone måste kallas för ett mellanting mellan ö och fastland.

Makarna fick 2 döttrar och 1 son tillsammans. Nils försörjde sig som fiskare på Sternö men blev bara 36 år innan han drunknade under en fisketur.

Susannas barnbarns barn från sitt första äktenskap, syssling med min morfars far, John Svensson (1895-1977) och hans hustru Tubina var bland de sista bofasta ute i Karlshamns skärgård och det skrevs några artiklar på 1970-talet om makarna som tillslut blev tvungna att lämna sitt liv på Ekö efter närmare 70 år som boende där. (Se fotografier).

Masses dotter Sissa fick en oäkta dotter 1766 som hon döpte till Inga efter sin mor, men dottern avled bara 8 dagar gammal. Hon gifte sig 3 år senare med lotsdrängen i Matvik, min anfader, Börje Torstensson (1750-1781), hon var 30 år och han 19 år och fick tillsammans med honom en dotter, som även hon döptes till Inga. Lotsen var en ledsagare som skulle hjälpa fartygen i hamn och förbi svåra passager och lotsdräng var en person som tjänstgjorde som biträde åt lotsen eller benämning på den person som skötte ett skattehemmans lotsningsskyldighet. Lotsdrängen hade tillgång till en stuga med nödvändiga uthus, mulbete för en ko och fiske till husbehov. Han hade även rätt att skaffa ved från hemmanets skog. 

Inga förlorade båda sina föräldrar när hon var 12 år gammal. 

Hon gifte sig 1797 med min anfader, båtsmannen Ola Jonasson Friskopp (1773-1815) och fick tillsammans med honom 7 barn, varav 4 levde till vuxen ålder. 

Ola blev bara 42 år innan han avled av hetsig feber och lämnade Inga ensam med de omyndiga barnen, min anfader Mattis 15 år, Karna 12 år, Marta 6 år, Jonas 3 år och Sissa 1 år gammal.

Bouppteckningen efter Ola visar att i stort sett allt av det lilla bohag familjen har går på auktion för att täcka familjens skulder, men Inga kämpar ändå på för sig och för barnen, hon gifter aldrig om sig utan lever som änka i nästan 30 år innan hon avlider av ålderdomssvaghet hos sin dotter Karna i Siggarp, Hällaryd, 74 år gammal.

Min morfars farfars farfar, Mattis blev fiskare och båtbyggare i Trensum, Hällaryd.

Han gifte sig 1825 med min anmoder Brita Petersdotter (1802-1863) och fick 7 barn tillsammans med henne. 2 av döttrarna gifte sig med en fiskare och en båtsman, 1 dotter utvandrade till Danmark och försvann, en son blev garvarlärling men avled bara 22 år gammal av lungsot, en son blev sjöman men dog även han i förtid av lungsoten, 34 år gammal, ännu en son som blev sjöman klev av båten i Amerika och försvann sen och så min morfars farfars far, sjömannen Ola Mattisson.

Fisket och båtbyggande räckte nog inte till för Mattis att försörja familjen på, strax före jul 1851 blev Mattis arresterad för smuggling tillsammans med en kompanjon och tillbringade några år på fästning, han levde inte länge när han väl blev fri igen utan avled av kolera 57 år gammal.

Ola och Carolina bosatte sig på Sternö och Ola var sjöman hela livet och borta långa perioder, men 11 barn fick dem tillsammans, 5 av dessa överlevde inte småbarnsåren, den äldste sonen Gustaf blev bara 18 år gammal innan han avled genom drunkning vid fiske i Östersjön, sonen August blev bara 17 år gammal innan han drunknade under en orkan på Nordsjön, dottern Sofia blev 44 år innan hon avled av lungsot och dottern Emilia blev bara 22 år innan hon gick samma öde till mötes. Bara sönerna Bernt och min morfars farfar Martin överlevde föräldrarna och levde till sin ålderdom.

Både Ola och Carolina avled av lunginflammation med drygt ett års mellanrum, 75 och 84 år gamla.

Martin blev fiskare och båtbyggare som sin farfar Mattis. Han gifte sig 1893 med min anmoder smeddottern Amanda Gustafsdotter (1870-1897), mindre än en månad efter bröllopet föddes min morfars far Gustaf och 2 år senare sonen Hjalmar.

Äktenskapet varade inte länge, 1897 bara 27 år gammal avled Amanda av lungsot.

Efter fyra år som änkling gifte Martin om sig och fick 5 barn till med sin nya hustru.

Sönerna från det första äktenskapet, Gustaf och Hjalmar, blev båda sjökaptener men Hjalmar flyttade till Kalifornien när han var ganska ung och blev kvar där. 

Han avled 1954, 59 år gammal i San Pedro, Los Angeles.

Martin avled i Karlshamn den 7 oktober 1952, 88 år gammal, av lunginflammation.

Gustaf stannade i Sverige och 1925 föddes min morfar Ingemar, som trolovningsbarn till styrmannen Gustaf Olsson och barnsköterskan Karin.

Gustaf var till sjöss långa perioder men 1933 vigdes dem med varann i Oskarshamn och ett år senare föddes deras dotter Inger.

Äktenskapet blev kort, i slutet av 1935 inleddes bodelningen av makarna som inte var en vacker historia, båda ville ha vårdnaden om sonen Ingemar, men rätten dömde tillslut till Karins fördel, vårdnaden om dottern var aldrig på tapeten utan det verkar istället varit självklart att hon skulle förbli hos modern.

Trots stridigheterna och de hårda orden togs ingen officiell skilsmässa ut men makarna levde resten av livet åtskilda.

Gustaf fortsatte sitt liv till sjöss och avled i Stockholms hamn på ångfartyget Frideborg som han var befälhavare på, 60 år gammal i september 1954.

Min morfar Ingemar blev som sin far sjökapten och arbetade till största del inom handelsflottan där han fraktade varor längs med Panamakanalen under 1950 och 1960 talet.

Källor: 

• Kyrkoböcker (födelse och dopböcker, vigsel, död och begravningsböcker, husförhörslängder.)
• Mantalslängder
• Domböcker
• Bouppteckningar
• Äldre dagstidningar (svenska och amerikanska.)
• Båtmansrullor
• Fångrullor

Webbsidor:

• www.https://researchportal.hkr.se (Ett examensarbete, ”Fiskarebönder och landskapet i Karlshamns skärgård förr och nu. (2005)

• www. https://karlshamnsmuseum.se (En samlingssida för Karlshamns tre museum.)

• www.lantmateriet.se (Historiska kartor.)

• www.https://www.blekingesf.se (Blekinge Båtmansregister.)

Litteratur:

• Ekö och dess historia under 200 år – Claes Westrup (2018)

Fotografier: 1. Min morfars far, Gustaf, 2. Min morfars farbror Hjalmars gravsten med hans hyllning till havet, 3. Min morfars farbror Hjalmar, 4. karta över Blekinge skärgård, 5. Karta över Joggesö, 6-8. tidningsurklipp, 9. Joggesö i nutid, 10. Båtbyggeri på Joggesö 1940-tal.