Om att inte få bestämma över sitt eget liv, Pionjärskåren och Karlsborgs fästning.

Min farfars farfars far, Frans Wahlström, föddes den 8 april 1810 på Strömbacka bruk i Bjuråkers socken som tredje barnet till bälgmakaren David Wahlström och hans hustru Fredrika.

Frans pappa David hann med många titlar under sitt liv, gesäll, snickare, bälgmakare, mjölnare och ladugårdsarrendator, men bälgmakare tycks varit den som gällde vid tiden för Frans födelse.

Av David och Fredrikas 4 barn var det 2 som levde till vuxen ålder, Frans och hans yngre bror Johan. 

När Frans var 15 år gammal avled hans mamma i en hetsig febersjukdom och efter det flyttade Frans in till Stockholm och började som snickarlärling men bestämmer sig efter några år för att istället ta värvning som soldat, förmodligen har han redan då fått sin första varning för lösdriveri, Frans bryr sig inte så mycket om det här med att ta ut flyttbetyg och prästen noterar att han har luckor där man inte vet vart han hållit hus.

Efter ungefär 2 år som soldat hopar sig problemen för Frans, han blir anklagad för snatteri men det visar sig senare att han är oskyldig dock har han gett ett högre befäl svar på tal och det är absolut oförlåtligt, han har också gjort pigan och stenhuggardottern Maja Lisa Jansdotter, sin blivande hustru, havande och han har uteblivit från tinget när han ska ställas till svars, för detta stryks han ur rullorna som soldat, döms till böter och häktas för att föras Karlsborgs fästning som ännu är under uppbyggnad för att ingå i Pionjärskåren som är tvångskommenderade där för att bygga upp slutvärnet.

I 4 år får han arbeta där under mycket hårda förhållanden, stenen som slutvärnet består av skeppades dit från Borghamn och all sten högs för hand med primitiva verktyg och slipades med sand och vatten för att få en slät yta.

Arbetsdagarna var långa och dagens första arbetspass började redan klockan 04.30, klocka 08.00 serveras daglig frukost som bestod av en jungfru brännvin (ungefär 8,2 cl) klockan 12 serverades dagens första mål och bestod av fläsk och ärtor varannan dag och sill och potatis varannan dag, på söndagar och helgdagar serverades kött och köttsoppa. Arbetet fortsatte till klockan 20.00 och efter det serverades kvällsmaten, gryn eller mjölgröt med svagdricka och grötdopp (grötdopp kunde bestå av många saker, smör, honung, sirap, lingonmos eller köttspad var de vanliga).

På söndagarna arbetade man inte men gudstjänsten startade 07.00 och efter det var det exercis, tvätt och städning som gällde.

Alla kommenderade i pionjärskåren hade samma kläder som bestod av en mössa av ylletyg, en bussarong tröja och byxor av juteväv, en skjorta av linne och en halsduk av läder, samt skor med klackjärn.

Det förekom en avlöning i form av några ören varje dag som sattes in på motbok och erhölls efter avtjänad tid, avdrag gjordes för förlorade verktyg eller kläder och de kunde även tjäna extra om de hjälpte till att avslöja eller återföra rymlingar.

Karlsborgs fästning var och är belägen på Vanäs udde i Vättern och planerades ha rollen som Sveriges reservhuvudstad i krigstid då den började att byggas 1819, då med en planerad byggtid på 10 år. När det 678 meter långa slutvärnet var färdigbyggt 1866 hade anläggningen redan spelat ut sin roll som operativ fästning och skulle aldrig ha någon avgörande roll i något krig. 1870 var Karlsborgs fästning i fungerande skick men det skulle dröja ända till 1909 innan den förklarades helt färdig.

1826 bildades pionjärskåren för att på så vis bilda arbetskompanier med befästningsarbetare och bestod av lösdrivare och andra som var straffade för mindre brott samt soldater som pågrund av olika förseelser strukits ur rullorna och som fick fullgöra resten av sin tjänstgöringstid i pionjärskåren.

I november 1837 var Frans tvångskommendering över, inte heller då tar han ut något prästbetyg men han flyttar inte så långt, han blir timmerman i Karlsborg, förmodligen är det först nu han får träffa sin förstfödda, sonen Johan, för Maja Lisa finns också här.

På annandagen 1838 föds en liten dotter, Maria och i juni året därpå gifte sig Frans och Maja Lisa.

Frans försörjde sin lilla familj som arbetskarl vid Forsviks bruk och barnaskaran växte med ytterligare 7 barn.

Frans och Maja Lisa blev sedan torpare under Forsviks herrgård i Undenäs socken och med tiden inhyses hos sina barn innan dem slutade sina dagar med ungefär ett års mellanrum, Maja Lisa i mars 1876, 61 år gammal och Frans i april 1877, 67 år gammal, någon bouppteckning gjordes inte efter någon av makarna då de inget ägde som var värt att uppteckna.

Frans och Maja Lisas 9 barn går olika öden till mötes.

 Den äldste sonen Johan blir soldat men avlider 28 år gammal av frossa.

Dottern Maria blir kvar i Undenäs,  gifter sig med en av faderns bekanta, Abraham Forsberg som också han varit tvångskommenderad i pionjärskåren.

 Sonen Frans blir stenhuggare vid Lemunda sandstensbrott utanför Motala och avlider 40 år gammal av lungsot.

 Sonen Karl Gustaf blir bara 10 år gammal innan han avlider av rödsot, den tidens namn för dysenteri.

 Sonen Fredrik blir kvar i Undenäs, gifter sig och får barn och försörjer sig som kördräng och torpare.

 Dottern Christina blir kvar i Undenäs,  och gifter sig med torparen Gustaf Roos.

 Sonen August blir även han stenhuggare vid Lemunda och avlider som sin bror av lungsot, 33 år gammal.

 Dottern Johanna blir kvar i Undenäs och gifter sig med torparen Karl Viktor Isfeldt.

Och så minstingen Karl, min farfars farfar, flyttar även han som bröderna  till Östergötland, gifter sig och får 12 barn och försörjer sig som statare hela livet.

Fotografier: 1. Arbetare vid Karlsborgs fästning (sent 1800-tal), 2. Jungfrumått för brännvin, 3. Karlsborgs fästning 4. Det 678 meter långa slutvärnet, 7. Strömbacka bruk (1940), 8. Forsviks herrgård (1942), 9. Yngste sonen Karl tillsammans med sin hustru och 12 barn (1920 tal).

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *